Region Kronoberg säkrar sin kommunikation med hjälp av Rakel

text och foto: Katarina Averås

Redan under EU:s jordbruksministermöte 2009 utrustades blåljusorganisationerna och länsstyrelsen i Kronoberg med Rakel för att säkra kommunikationen. En rivstart som gav mersmak och skapade nyfikenhet. Sex år senare används Rakel både till vardags och som beredskap inför större händelser.

– 2009 hade vi ett embryo till organisation för Rakel och inga rutiner för samverkan i talgrupper med andra aktörer, konstaterar Jonas Löf, regionens Rakelägare och ansvarig för dess förvaltningsplanering. Men det blev en lyckad start och våra erfarenheter sporrade oss i den fortsatta utvecklingen.

Drar bred nytta av Rakel

De första goda erfarenheterna och en drivkraft att delta i utvecklingen ligger bakom att Region Kronoberg idag är ett gott exempel på en aktör som drar nytta av Rakel inom många av sjukvårdens verksamheter.

För att förbättra kommunikationen vid allvarliga händelser men även i vardagen breddas nu användandet av Rakel inom Region Kronoberg. Förutom akutsjukvården och TiB (Tjänsteman i beredskap) går under året även KiB (Kommunikatör i beredskap), telefonväxel, IT-beredskap och fastighetsjour in i Rakel.

– Vi som jobbade i samband med stormen Gudrun i januari 2005 återkommer alltid till detta scenario, säger Agneta Carlsson, beredskapsstrateg och samordnare för TiB i Region Kronoberg. All fast och mobil telefoni slutade att fungera och det blev omöjligt att hålla kontakten med dem som jobbade ute.

– Det gick inte att få en överblick av människors behov av hjälp och vård, fortsätter hon. Hade vi haft Rakel redan då, så hade situationen varit helt annorlunda. Vi som drabbades värst av Gudrun, är kanske de som enklast kan förstå hur bra Rakel är.

Sedan 2014 sker även länets så kallade vakthundsmöten i Rakel. Deltagarna är TiB-funktioner eller motsvarande hos Region Kronoberg, Länsstyrelsen, polisen, försvarsmakten samt Räddningschef i beredskap i respektive kommun, som även representerar kommunerna.

Kontinuitet och effektiv ledning

Fördelarna med Rakel vill Region Kronoberg sammanfatta med främst två uttryck. Kontinuitet är det ena.

– Med Rakel är vi säkra på att kommunikation och samverkan mellan oss och andra samhällsviktiga aktörer fungerar även om mycket annat i samhället slutar fungera, konstaterar Leonard Isaksson, Rakelförvaltare och ansvarig för Rakelutbildning- och utveckling i regionen. Det betyder i sin tur att man har större chanser att hålla igång sjukvården och vara flexibla i förhållande till den aktuella krisen eller händelsen.

– Den andra stora fördelen med Rakel är möjligheterna till effektiv ledning, fortsätter han. Nu finns tekniken och Rakelmobilerna på plats. Dessutom har vi gemensamma riktlinjer för samverkan.

En del att utveckla

De tycker ändå att det finns en del som kan utvecklas vidare kring Rakel.

– Region Kronoberg följer de nationella riktlinjer som finns för Rakel, säger Jonas Löf. Men vid större evenemang blir det vanligare att Rakelmobiler lånas ut till nya användargrupper. Här måste vi tänka till så att sekretessen inte äventyras.

Leonard Isaksson, som själv är relativt ny i rollen som Rakelförvaltare, efterlyser utbildning i Rakel. Han menar att det successivt kommer att ske ett generationsskifte ute hos de olika aktörerna. De har också önskemål för framtiden – som skulle öka värdet av Rakel ytterligare.

Vill att Rakel ska användas i prehospital verksamhet

– Vi vill att Rakel används i prehospital verksamhet, till exempel inom hemsjukvård och i primärvården, säger Jonas Löf. Vi önskar oss också en teknisk lösning och säker funktion – motsvarande Rakel – för att hantera stora datamängder inom sjukvården och hos övriga myndigheter.

Det får Agneta Carlsson att återkomma till minnet av stormen Gudrun.

– Vi hade ingen möjlighet alls att kommunicera med vårdcentralerna i länet, säger hon. Hade både de och vi haft Rakel hade vi kunnat få veta vilken verksamhet de lyckades hålla igång och hur vi skulle ha kunnat stötta varandra.